Bärighet på skenstyrningar
2024-08-07
Det finns generellt 3 olika belastningar som man refererar till inom linjärstyrningsbranschen. Det finns många användare som inte förstår skillnaden mellan dessa. Vi tänkte försöka förklara detta.
De 3 olika värdena man skiljer på är:
- Max belastning eller max kraft
- Dynamisk bärighet
- Statisk bärighet
Vi börjar med max belastning eller max kraft (Fmax).
Beroende på vilken typ av produkt det är kan man förenklat säga att detta är när produkten går sönder. Det kan vara någon del som är den svagaste i produkten, exempelvis att kulorna kanske spricker. Det kan även vara lagerhuset som lagret sitter i eller kroppen på en linjärstyrning som går sönder. Ibland är det skruvförbanden som håller lagret på plats i applikationen. Det vill säga, den svagaste länken ger vika.
Statisk bärighet (C0) är en belastning som oftast missförstås. Man tror att det är tillåten belastning när lagret står still. Men det har endast med kulan eller dess löpbana att göra.
Normalt när en kula belastas trycks den ihop och blir mer eller mindre äggformad. När man släpper belastningen fjädrar kulan tillbaka till sin ursprungliga form.
Om man trycker ihop kulan för mycket (med en kraft som är större än C0) får man en plastisk deformation och det blir en yta på kulan som inte fjädrar tillbaka, man får en skada. När denna är större än 0,0001 x kulans diameter har man överbelastat kulan enligt en gemensam branschnorm. Då anses lagret eller linjärstyrningen ”vara trasig”.
Dynamisk bärighet (C) är även den missförstådd. Man tror att det är en begränsning på last man kan lägga på lagringen under rörelse. Det är en faktor som enbart används för att beräkna en teoretisk livslängd på linjärstyrningen.
Belastar man lagret med dynamiskt C förväntas 90% av:
- Linjärstyrningar hålla 100 000 meter
- Kulskruvar 1 000 000 varv
- Kullager 1 000 000 varv
Eftersom man oftast belastar lagren med betydligt lägre krafter får man extremt långa livslängder.
Tyvärr är det inte lätt att jämföra olika fabrikat baserat på bärighetstal eftersom tillverkarna har olika testutrustningar och testar på olika sätt. Leverantörer har även säkerhetsfaktorer när de beräknar dessa faktorer. Vilka säkerhetsfaktorer varje leverantör använder förblir oftast en intern hemlighet vilket gör det svårt att jämföra olika fabrikat mot varandra.
Men man kan använda värdena för att se förhållandet mellan olika storlekar från samma leverantör.
Här kan ni se en video gällande ämnet med Carry Lindholm från Bosch Rexroth: